Lucka 17

Mitt Stafettår

Om ni inte lyckades förstå vem dagboksskrivaren var i förra luckan så kommer här ett klur till som kanske är lättare eftersom det är från i år. Vem handlar texten om?

Många gillar stafetter. Det gör jag också. Här kommer en summering av mitt ”fantastiska” stafettår 2017.

Mitt stafettår inleddes med den relativt nya Västkuststafetten som i år lockat många orienterare, troligen eftersom tiomila skulle avgöras senare i Göteborg. Jättekul att vårt "gamla" lag vågade utmana Sverigeeliten. Jag blev varvad på sträcka 2 men kunde njuta av att det inte syntes på nummerlappen att vi var en sträcka efter. På sluttampen kunde jag njuta av att vår kassör snarare hängde mig än sprang om mig. Jaaa! Vi klarade oss ifrån sistaplatsen med ett lags marginal och kom 56:a. Sedan var det ju massor med lag som bröt och stämplade fel också.

Tidigare nämnda tiomila blev en ny upplevelse. Lera på tiomila har jag upplevt förr även om detta kanske var ett snäpp värre men tiomila från funktionärshåll var nytt. Sprang inte utan stod mest vid växlingen beredd att leta upp ny karta för de löpare som inte hittade sin egen vid kartplanket. Första parkett att heja på våra löpare var det också. Riktigt trevligt att vara funktionär men nästa år vill jag gärna vara med och springa igen.

Minitjoget vid Lygnerns strand i Sätila. En liten kul avslappnad tävling. Av någon outgrundlig anledning fick jag springa första sträckan på en hängstafett. Löpostark som jag är blev jag hyfsat ensam ganska snart. Såg en kollega i styrelsen i andra uvenlaget springa iväg långt framför mig. Men skam den som ger sig. På slutet var det lite klurigare och med några få kontroller kvar såg jag en liten klunga där kollegan ingick. Konstigt nog tog jag in på klungan. Inför näst sista låg kollegan sist i klungan. Jag gav allt, spurtade förbi klungan, och lyckades stämpla så att kollegan skulle få vänta på åtminstone två löpare inför sin stämpling. Fortsatte att ge allt till sista och in i mål. Jaaaa! Kollegan hann inte ikapp. Han blev väl för överrumplad. Att det andra laget sedan slog vårt gjorde inget. Vi blev 56:a och hade hela 7 lag efter oss.

Stafett-DM. Inget kul med stafett med enbart två startande lag. Bättring Göteborg. Dags att rensa lite i klassindelningen?

25-manna, årets stafetthöjdpunkt. Alltid svårt att veta hur många reserver som behövs. Förra året var vi tvungna att ta in några löpare från Kungälv och vis efter den erfarenheten erbjöd jag mig att vara medföljande reserv. Jag kommer säkert att få springa tänkte jag. Dock, det här året var alla friska och inga reserver behövdes. Alla sprang jättebra och Uven tog sin bästa placering hittills, åtminstone i modern tid. Helt ok att heja från sidan och ta en öppen bana så nästa år hoppas vi på fler medföljande reserver.

Stafettåret avslutades för min del med IFK-stafetten och med samma lag som inledde det, dock fick jag första här vilket var helt ok i en veteranklass.

Summering: På 6 stafetter hade jag roligt och lyckades hålla hela 11 lag efter oss totalt.