Lucka 22

En häftig resa

Jag (Gustav Boquist) åkte på en riktigt speciell resa i somras. Det var mina vänner på Chalmers (Rasmus, Martin och Aron) som övertalade mig att hänga med på en roadtrip genom hela Sverige på mindre än två dagar. Sen in en sväng i Finland. Och till norska Tromsø för fyradagarstävlingen Midnattsolgaloppen och tillslut hem genom hela Norge via riksgränsen och Lofoten. På vägen hade vi valt ut de mest vackraste och häftigaste orienteringskartorna.

Rena rama motorvägen in till träningen.

Vi rullade iväg från Göteborg i Rasmus lite för lilla bil med takboxen full av mat (mat är dyrt i Norge tyckte vissa). Första kartstoppet Örnsköldsvik, på grannkartan till O-Ringen 2018. Själv lyckades jag tyvärr bli lite förkyld på vägen upp, så jag gick bara, men fantastiskt fin terräng, oringen blir verkligen något att se fram mot!

Första träningen, klicka på kartan för att se hela, sen är det bara att klicka sig vidare för att se övriga kartor i karpärmen.

I gruvorna behövs stora däck.

Efter en tältnatt mellan Övik och Umeå åkte vi vidare norrut och sprang på en karta ute i ingenstans.

Moskojärvi, en trevlig karta. Banan blev inte så lång för min del.

Nästa nattstopp blev i Finland så nära treriksröset det går att komma på bilväg. Tyvärr hann vi inte gå dit eftersom vi kom fram mitt i natten och skulle vidare till tävling dagen efter.

Snö i finsk björkskog 28 juni.

I Tromsø bodde vi på hotell. Om någon tycker att det inte verkar gå ihop med det tidigare ekonomitänket så ska tilläggas att hotellet utöver hotellfrukosten även erbjöd lunchpaket, vilket utnyttjades ordentligt. Själv skippade jag första etappen för att bli frisk så fort som möjligt.

När de andra springer tävling kan man ta del av hotellets våffelfika.

Etapp 1. Grym terräng enligt Rasmus.

Etapp 2. Jag promenerade sista delen av långdistansbanan.

På vilodagen bestegs en tusenmeterstopp, Blåmannen, från havsnivå. Kalfjäll från 10m över havet och sen en kombination av sten och snö.

Här gick det oerhört mycket snabbare neråt.

Toppen.

Etapp 3, medeldistans, så jag kunde gå hela banan. Kunde även jogga några sträckor. Ganska tråkigt orienteringsmässigt.

Etapp 4. Tänkte jogga delar av banan, men kände mig helt frisk så jag joggade hela banan. Snabb glidarfjällterräng.

Direkt efter Tävlingen drog vi vidare till en extremt fin karta, helt klart årets bästa.

Inte riktigt rättvisande bild.

Kartan med det passande namnet Vakkerheia.

Dagen efter blev det en 3h brutal ultralång på samma enorma karta från andra hållet.

Hyffsad sträcka.

Nästa stopp var ett kort besök till sverige för att springa på den riktigt speciella kartan Kärkevagge.

Vi trodde först att det skulle bli svårt att springa på grund av snön, men det gick ändå.

Sen tog vi en sväng ut på Lofoten där bland annat den här bilden komponerades.

Nästa stopp blev en tur på fjället i Fauske, riktigt snabblöpt, och för ovanlighetens skull ganska lurigt kalfjäll.

Sen blev det en karta nära Mo i Rana.

Vid nästa tältplats passade vi på att ta en spontan vandringstur på fjället från 23:00 till 03:00 bara för att det var ljust.

Svårfunna marmorgrottor mitt i natten.

De två sista dagarnas träningar var i närheten av Therese Johaugs hemort, Dalsbygda.

Inga tuvmossar här inte.

Nu var vi så långt söderut att myggen började trivas igen, så det blev inte så många bilder.

Sista kartan!

Efter två veckor (utom 4 nätter i Tromsø) med tält, triangaköksmat och dusch i iskalla fjällforsar var det lite skönt att komma hem till civilisationen. Samtidigt var det också vemodigt att äventyret var slut.