I sista luckan från förra året
hade vi ett quiz angående vem som skulle vinna familjekampen.
Annika startade i led 7 (seedad från året innan), medan Hanna som missade
förra årets lopp pga sjukdom startade i led 9. Där hade hon
däremot trevligt sällskap av Agneta le Claire som sa sig innan vara extremt duktig på
att ta många platser i början. Hanna tänkte inte så mycket på det, att hon skulle hänga på henne
men oj vilken fart hon fick. Sick-sack och extremt duktig på att ta sig fram,
det var allt svårt att hänga med.
För er som vill ha en inblick i hur trängseln de första 3 km i backen är (bortsett från helikopterfilmerna),
titta på filmen nedan när Hanna fastnade hos SVT. Man får även en inblick i Hannas mål för Vasaloppet.....
Vidare till kampen mellan Hanna och Annika, hur gick det egentligen ovanför
backen och hela vägen till mål? Vem tog hem det?
Vi kämpade bägge på i det yviga snöfallet, motvinden och dom obefintliga spåren. (Visst låter det underbart? 😉).
Hanna tog successivt in tid. Vi hade bägge lite halvknackig kontroll via sms bevakning synkat till våra gps-klockor.
Våra trogna supportrar framför datorerna hemma hade nog mer kontroll och gav oss bättre tider.
Halvvägs, vid mellantidsrapporteringen i Evertsberg var Hanna bara 15 sekunder efter så där lämnade vi en
liten cliffhanger till supportrarna hemma. Ser dom varandra? Eller kommer de att åka förbi
vid vätskan och missa varandra?
Bakifrån hade Hanna i själva verket sett skymten av Annikas rygg i ca 45 min, men inte tagit sig
hela vägen ikapp. Vid kontrollen när Annika stannade så kunde Hanna snabbt glida ikapp dom
sista sekunderna och Annika hörde plötsligt "Heeej! Äntligen!!" samtidigt som hon fick
en kram bakifrån.
Vi fortsatte tillsammans.
Hanna säger vid sista kontrollen att om jag (Annika) vill vinna så borde jag göra en långspurt nu, men att det inte är någon idé.
Hon skulle inte släppa min rygg och ändå hänga med hela vägen till mål, där jag oavsett skulle ha det svårt i en spurt.
Det hela skulle bara resultera i att vi båda två skulle plågas mer än vi redan gjorde i den mjuka spårbädden.
Så det slog jag ur hågen. Blev dock lite sugen att ändå försöka när nästa kommentar var
"Säger jag att jag vill åka Vasaloppet nästa år så ska du säga till mig att det vill jag INTE!".
Tyder inte det på att hon var lite trött?
Nåväl, någon kilometer före mål ökade plötsligt Hanna farten, eller så tyckte bara Annika att farten höjdes,
hon kanske också var trött?
Hanna blev till slut 15s före i mål. Hannas gensvar på detta är att hon bara åkte på som vanligt, helt plötsligt tittade bak och
såg att det var en liten lucka 😄, alldeles för trött för att tänka fortsatte hon bara imål,
bara glad att det var först i familjen!
Eftersom förhållandena inte var de bästa blev det inga rekordtider men däremot fick vi bra placeringar och eftersom seedning
till nya led går efter placering så var vi väldigt nära led 6, för Hannas del 19s och för Annikas del 34s.
Tänk om vi hade vetat om det?
Sist men inte minst så ska vi avsluta med det viktigaste, vilka lyckades pricka in Hanna som familjesegrare i förra årets quiz?
Jo, det gjorde Stina och Anders.
Grattis och givetvis utdelar vi som utlovat ett litet pris vid lämpligt tillfälle!
Stefan trodde på gemensam seger. Halvt rätt.
Alla andra som inte skickade in tippade säkert Annika så tur för er att ni inte skickade in.